"I wanna know who you are and why"
Oj, nu var det länge sen jag skrev. Vet inte varför riktigt. Men nu kände jag i alla fall en lust att berätta om en roliga sak som hände i förra veckan.
I fredags hade vi vår första musik lektion. Jag har inte haft några vidare höga förhoppningar på detta ämne eftersom det inte gick så bra med det i förra skolan (kan berott på att jag aldrig satte foten i musikkoridoren förutom när vi skulle ha SO-semenarium) och jag har undrat en del om varför jag tog musik i stället för bild när jag egentligen nog är bättre på det andra.. Men iaf, klassen kom in i klassrummet och där stod en kvinna, eller snarare en tant, i kanske 50 årsåldern och väntade. Hon var rejält tjock och såg inte särskilt kul ut. Mina förhoppningar sjönk ytterligare. Men så öppnade hon munnen och började prata och alla i klassen insåg att musiklektionerna nog inte skulle bli så tråkiga ändå. Läraren hette Inga-Lill och jag tror aldrig att jag eller någon annan elev där har skrattat så mycket åt en vuxen som vi gjorde den dan.
Det är svårt att förklara vilken otroligt skön människa hon är till nån som aldrig träffat henne men jag ska försöka: t.ex. hon började sin lektion med att berätta om när hon varit sjuk häromdan och då legat i soffan framför TV:n hela dan och halvsovit, och varje gång hon hade öppnat ögonen så hade det varit boxning på TV. "Sen drömde jag hela tiden att jag boxades och slog min bror". Jag vet inte varför men alla höll på att skratta ihjäl sig när hon sa det, och det var inte menat som ett skämt. Det kan ha haft lite med att göra att hon pratar världens sämsta engelska (vi måste ju prata eng på alla våra lektioner). Sen sa hon helt allvarligt "I wanna know whu you are end why" :D Och sen började historiens längsta upprop ever, det tog henne drygt en timme att ropa upp allas namn! På varje namn stannade hon och utvärderade både namn och efternamn och ville veta om personen i fråga hade någon känd släkting vid namn blablabla.. Det visade sig faktiskt att vi hade en hel del kändis släktingar i balnd oss och hon blev helt förtjust när hon fick höra att en kille var släkt med den världsberömde kompositören Bellman och att jag var släkt med Sveriges mest kända opera sångare, Birgit Nilsson. Det märks att hon är helt i sin egna lilla värld och hon sa de mest roliga sakerna, mitt i uppropet sa hon plötsligt "Do you think I look persian?" :D Precis när hon hunnit ropa upp den sista på listan var lektionen slut och hon gav oss en läxa. Den gick ut på att sitta och klappa händerna i en viss takt :D
Kan ni förstå att detta var en rolig lektion? Vi ska ha musik imorron igen, skriver sen om hur det gick..
PS: när ni såg denna symbol i texten: (:D) så betydde det att hela klassen gapskrattade vid det tillfället
I fredags hade vi vår första musik lektion. Jag har inte haft några vidare höga förhoppningar på detta ämne eftersom det inte gick så bra med det i förra skolan (kan berott på att jag aldrig satte foten i musikkoridoren förutom när vi skulle ha SO-semenarium) och jag har undrat en del om varför jag tog musik i stället för bild när jag egentligen nog är bättre på det andra.. Men iaf, klassen kom in i klassrummet och där stod en kvinna, eller snarare en tant, i kanske 50 årsåldern och väntade. Hon var rejält tjock och såg inte särskilt kul ut. Mina förhoppningar sjönk ytterligare. Men så öppnade hon munnen och började prata och alla i klassen insåg att musiklektionerna nog inte skulle bli så tråkiga ändå. Läraren hette Inga-Lill och jag tror aldrig att jag eller någon annan elev där har skrattat så mycket åt en vuxen som vi gjorde den dan.
Det är svårt att förklara vilken otroligt skön människa hon är till nån som aldrig träffat henne men jag ska försöka: t.ex. hon började sin lektion med att berätta om när hon varit sjuk häromdan och då legat i soffan framför TV:n hela dan och halvsovit, och varje gång hon hade öppnat ögonen så hade det varit boxning på TV. "Sen drömde jag hela tiden att jag boxades och slog min bror". Jag vet inte varför men alla höll på att skratta ihjäl sig när hon sa det, och det var inte menat som ett skämt. Det kan ha haft lite med att göra att hon pratar världens sämsta engelska (vi måste ju prata eng på alla våra lektioner). Sen sa hon helt allvarligt "I wanna know whu you are end why" :D Och sen började historiens längsta upprop ever, det tog henne drygt en timme att ropa upp allas namn! På varje namn stannade hon och utvärderade både namn och efternamn och ville veta om personen i fråga hade någon känd släkting vid namn blablabla.. Det visade sig faktiskt att vi hade en hel del kändis släktingar i balnd oss och hon blev helt förtjust när hon fick höra att en kille var släkt med den världsberömde kompositören Bellman och att jag var släkt med Sveriges mest kända opera sångare, Birgit Nilsson. Det märks att hon är helt i sin egna lilla värld och hon sa de mest roliga sakerna, mitt i uppropet sa hon plötsligt "Do you think I look persian?" :D Precis när hon hunnit ropa upp den sista på listan var lektionen slut och hon gav oss en läxa. Den gick ut på att sitta och klappa händerna i en viss takt :D
Kan ni förstå att detta var en rolig lektion? Vi ska ha musik imorron igen, skriver sen om hur det gick..
PS: när ni såg denna symbol i texten: (:D) så betydde det att hela klassen gapskrattade vid det tillfället
Kommentarer
Trackback
