Julia

Nej, jag skojar faktiskt inte. Ni kanske kallar era mattanter o gubbar dumma i huvet när de slafsar upp för mycket mat på er tallrik eller nåt liknande men jag kan faktiskt säga det utan att ljuga eller överdriva. På KG är det nämligen så att alla anställda i köket och disken är förståndshandikappade på något sätt, typ social inkompetenta. I början tyckte jag det var jättebra, jag menar dom ska ju också kunna få jobb och när det finns så lätta jobb som att stoppa in disk i diskmaskinen eller lägga upp mat på tallrikar då borde ju de få dessa jobb före vanliga människor som kan klara av andra, sårare uppgifter. Gubben som jobbar vid backarna där alla elever ställer av sin disk när de har ätit, han är jättekul, till varje elev som går förbi (det går mellan 1000 o 2000 pers. där) ropar han "HEDDÅ!" och "HEDDÅ SNYGGA TJEJER!". Om man svarar med ett litet hejdå tillbax så blir han överlycklig :)

Men idag hände en sak som får mig att tänka om lite vad gäller detta. Det var en matgubbe som gick fram till ett bord, bredvid det där vi satt, som det låg en massa rester på. Sen tog han handen och skyfflade bort de gamla morotsbitarna så hårt att de flög över på vårt bort och på Giovanna! Och det äckligaste av allt var att han hade en hel morot utstickandes från munnen och en hel massa dreggel hängde därifrån, uuuuuuuuuuuuuuuuusch!!!!!! Tänk att denna männsika tar hand om vår mat! Jag vet inet om jag nånsin tar en till tugga av skolmaten efter dagens syn :(:(:(

Till sist så måste jag ju förklara varför jag skrivit "The Kitchen", jo det är nämligen mina kompisars och min nya affärsidé. Vi ska starta en reality show som filmar vad mattanterna o gubbarna har för sig i köket o matsalen. Det har varit massa roliga händelser som har lett oss till denna idé. Bland annat är det alltid bråk och konflikter mattanterna emellan. Det kan handla om att man frågar hur många skinkbitar man får ta o då börjar de två tantarna bråka vilt om hur många det va, och jag ska säga er att det inte är något fint språk de använder. Och när de ska äta så sitter de i små grupper o stirrar surt på varandra som de värsta av fiender. Det var jättekul häromdan för en kille i trean sa till en av dem: "Men du Ullis, ska inte du och jag ta och gå på date ikväll?" Mattanten såg helt förskräckt ut och sa "Men, men, jag är ju upptagen, vad skulle min man säga då" 3:an: "Men kom igen" MT: "Nej, nej jag vill inte, jag vill inte!" Hon fick typ panik stackarn, det var nog mest synd om henne när mn tänker efter..

Nu har ni fått höra hur kul vi har det på våra luncher :)

Gonatt!

 
På lördagen hade vi hemma-spa. Det var mysigt men spårade ur lite när Addi åt upp alla gurkor..

 
Saris och Gabs kom på besök på lördagen o stannade till söndan. Det var jättekul att se dem igen efter så "lång" tid, alltså lång tid för sånna dom som är vana vid att ses varje dag och sen plötsligt blir skilda åt (vad hemskt det låter..). Vi pratade om allt som hänt sen vi sågs sist och åt massa godis :)

 
Addi kom på besök med sin lilla yorkie Lazlo. Världens sötaste, och fegaste hund. Han sprang och gömde sig under bilen när vi skulle hälsa :)

 
 
Lite fler bilder på sötnosen. På söndagen åkte vi ut i skärgården emd Martins båt. Det är konstigt hur man påverkas av att få använda en systemkamera, korten blir så bra så man tror man e värsta fotografen. Jag tog minst 100 bilder med mammas nya kamera under helgen. Dom flesta på Lars-Olof (fråga mig inte varför men hunden kallas så av Addi)

Som ni ser har jag haft en mycket trevlig helg. Hoppas ni haft det med! :)

Idag åt vi pannkakor till frukost. Det har länge vart vår helgtradition när vi bor hos pappa men nu har det varit så länge sen sist, det var nog före sommaren som de slutade sälja vår älskade pannkaksmix på Sabis så vi helt kom ur vår vana. Men imorse så mådde jag jättedåligt och sa till pappa att det som kunde få mig att må bättre var pannkakor så han körde enda till Tippen o köpte mixen!

Nu undrar ni säkert vad vi är för några som inte kan laga pannkakor utan pulver-mix men då ska jag säga er att de pannkakor vi gör hemma hos oss inte är några vanliga pannkakor, de är Amerikanska pannkakor, och gjorda på vårt egna speciella vis :) Nu tänkte jag ha en liten pannkaks-skola här i min lilla blogg, för ni måste faktiskt pröva dessa unika och underbara pannkakor!

 
Detta är mixen vi använder, finns oftast att köpa på ICA. Vi följer inte anvisningarna på baksidan utan häller i typ 3 dl pulver och blandar med lite vatten o lite mjölk tills det blir en tjock smet, det ska vara rätt tungt att veva.

 
Ugnen ska va på lite mer än hälften av värmen, häll sen i smör (ej oliv olja, måste vara riktigt fett, och mycket!) och sedan är det bara att hälla ut smeten i så stora "pölar" som man vill att pannkaorna ska bli, men de kommer växa lite på höjden.

 
Det kan vara lite svårt att veta när man ska vända på dem. Om man är osäker kan man lyfta lite på dem med stekspaden och se om de fått sin fina färg än (se bild 2). Om de har det är det bara att kalla in sin kock-assistent (i mitt fall C-J) och låta honom/henne vända pannkakorna.

 
När pannkakorna är klara, och varken degiga i mitten eller på sidorna, så är det bara att hugga in. Se så tjock och god den är! På bild 2 ser ni special syrapen som vi importerar ifrån USA, bara för våra älskade pannkakor. Den är underbart god, men det går också bra med syrapen som görs av samma märke som pulver mixen och finns att köpa på en ICA när dej :P

 
Och det viktigaste av allt; var uppfinningsrika i ert pannkakslagande! <3

Lycka till!

Dagens outfit: Mjukisbyxor, tjock munkjacka, sockor, ulltofflor och halsduk. Jag är förkyld. Igår morse när jag vaknade trodde jag att jag att jag var död, det gjorde ont överallt och jag nös typ fem gånger per minut (intressant fakta: när man nyser så är man död i typ en nanosekund). Igår gick jag inte ut en enda gång, om man inte räknar med någrea sekunder ute på balkongen, jag drack varma saker, kollade på TV och pluggade lite till och med! Idag mår jag väl lite bättre men jag kan fortfarande inte andas genom näsan och när jag åt frukost höll jag på att kvävas för det är svårt att andas med munnen när den e full med mat!

Det är tur att jag har mina bästa vänner som stöd i min sjukdom, utan dem vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Här är dom:

 
Kära Echinacea, en brustablett så äcklig (man måste hålla för näsan när man dricker den för att inte känna smaken lika mycket), men ändå så effektiv mot förkylningar. Och inget slår Keldas milda tomat soppa med pasta i, den varma soppan får halsontet att gå över, i alla fall för en stund. <3

På fredan förra veckan var det Carnival på Kungsholmens Gymnasium. Det är ett årligt event där klasserna paras ihop i grupper, tre klasser i varje, och så bestämmer man ett tema och gör en kort teater. Efter långa diskussioner kunde vår grupp äntligen enas om ett tema, Super Mario. Ja, det var ju i alla fall bättre än de andra förslagen; typ 1800-tal och guitarr hero.. Så vi utsåg några som skulle va Mario, Luigi, Prinsessan Peach osv. Vi andra skulle klä ut oss till vad som helst som hade med Super Mario att göra.

Som det ofta brukar bli när det är elever som har hand om något blev det även denna gång. Treorna som hade ansvar för pjäsen glömde bort att vi borde träna på den så vi andra fick höra om vad den skulle handla om först på Carnival-dagen (!) What a success. Jag var i alla fall utklädd till ett träd, jag har visserligen aldrig sett ett träd i supermario men de mer spelvana sa att det fanns det visst, så eftersom jag hittade lämpliga "träd-kläder" fick det bli så.

Så här såg jag ut:


Syns det att jag är ett träd? :P


Snyggaste Super Mario ;)


The question mark-box (Eda) and the tree


Prinsessan Peach


Det fanns en hel del träd i vår grupp..

Carnivalen invigdes med en lång parad bestående av alla elever i skolan som utklädda marcherade över Kungsholmen ner till Rålis-parken. Det var coolt för så många som vi var så fick vi ha poliseskort! Polisbilar stoppade trafiken så vi kunde passera och flera poliser gick bredvid oss för att hålla ordning. Det spelades hög musik och vi hade jättekul :)

I parken skulle sedan alla grupper uppträda med sina teater bidrag. min grupp passade på att träna för första gången på vår pjäs medan några andra klasser uppträdde. Det hjälpte inte, vår teater blev misslyckad ändå. Så här var den: Mario åker runt på en Mario-cart (en leksaks bobbybil) och är gangster med pistol och två bitch-prinsessor. Sen kommer Luigi och säger åt honom att han måste sluta med det där och komma och rädda den riktiga prinsessan Peach. Så han springer och hoppar över sånna där boxar med frågetecken på, äter upp en svamp och blir större och kommer fram till slottet. Men då inser han att det är för sent, Peach är otrogen med Luigi. haha, idén var bra men ingen i publiken hörde vad vi sa och förstod inte ens att det var Super Mario förrän den kända Theme-songen satte igång i mitten.

Men det var kul ändå, där jag stod på scenen o viftade med mina grenar i takt med musiken ;) Och många av de andra hade jättebra teatrar med mycket dans och humor. En grupp hade gjort Baywatch tema, de var alla lättklädda och en tjockis som går i trean spelade Pamela Anderson, oj vad vi skrattade! Den gruppen vann teater-tävlingen och det förtjänade dom.

I förrgår blev det pannakakor till lunch i skolan. Jag och Luthfunnesa hade stått i kön jättelänge och var jättehungriga, vi hade  bråttom till nästa lektion och kön var längre än vanligt. Till slut kom vi fram till maten och började lägga upp på våra tallrikar. Då säger en mat-tant till oss att visa våra lunch-kort (vi har tillfälluga små papperslappar som vi har tills våra riktiga lunchkort kommer), men dom har vi såklart inte med oss eftersom de aldrig har frågat efter dem förut. Så vi blir tvingade att lämna vår efterlängtade mat på bordet där man tar mat och sen springa hela vägen bort till skåpen och hämta korten (både jag och Luthfunnesa har tappat bort de första lapparna vi fick men som tur är har jag lyckats sno ett från Mr. Nash och hittat ett på tunnelbanan (!) så vi hade så det räckte). När vi sen kom tillbax till matsalen hade de onda mat-tanterna skrapat tillbaka all den mat som vi lagt upp på tallrikarna, tillbaka ner i uppläggningsgrytorna, usch!

Och min matsals-otur var inte över än. Jag såg en stor skål med vitt strösocker-liknande innehåll och täckte mina pannkakor med det. När jag kom till bordet tog jag en stor tugga och insåg att det vita var salt!! Blääää! Det måste ha varit de onda mat-tanterna som varit i farten igen, vilken vanlig människa häller liksom salt i en stor bunke och lägger en stor sked där??

+      =  bläääää
pannkakor                                                         salt